take it easy, yea?

Jädrans jävla skitanus om jag får säga det själv.

Min första jobb dag för iår och jag var påklädd och beredd att ge mig ut i stora världen. Jag hade lovat min telefonchef(!) att ha slutfört jobbet innan 13 då hon behövde uppgifterna. Fine, bara kul för mig att jag får känna att jag lever och inte bara ligger som en jävla pundare i sängen halva dagen och sedan kanske.. kanske gör något. Jag öppnar dörren lite halvstressad då det är bara 5min kvar tills bussen ska gå, öppnar iaf dörren är påväg att gå ut. MEN! Jag har ingen trapp att gå ut på, det är bara ett stort jävla hål ner till marken. Jag skojjar inte om jag säger att det är cirkus två meter ner. Ja, gavlegårdarna håller donar och har grävt upp jorden runt hela min radhus länga. Kan ju inte heller ju ut på baksidan för där är det ännu längre ner, såvida jag inte har börjat med längdhopp under natten och känner att jag kan hoppa över ett en meter bred grop.
Så, mamma fick fråga gubbarna om hur lång tid det skulle ta innan jag skulle kunna komma ut för ´jag hade jobb och sköta. Dom skulle vara klara vid 14 (då har dom bara satt dit en provosorisk trapp) VAFAN!?!?
Så, jag ringde min chef och förklarade hela situationen och wow. Här sitter jag, påklädd, småttarg och arbetslös igen. WOHO!

Ja min chef sa typ bara "ja, det går inte att lita på dessa ungdomar, beräkna inget mer jobb"

Sweet, not.